Historien om KappAhl börjar 1953 när Per-Olof Ahl öppnar en kappbutik i en källarlokal i Göteborg. Låga priser och hög kvalitet får kunderna att köa i timmar. Varje dag säljs drygt 400 kappor och redan 1954 omsätter KappAhl 4,5 miljoner kronor.
Receptet för framgången är kontantköp, låg vinstmarginal, stora volymer, få mellanhänder och duktiga medarbetare. Under hela 50-talet växer verksamheten och i slutet av decenniet har KappAhl 14 butiker i Sverige. Pelle Ahl har blivit en välkänd göteborgsprofil.
Uppmärksamheten kring Pelle Ahl fortsätter och mängder av tidningsartiklar beskriver framgångssagan. För att få publicitet och locka folk till butikerna ordnar KappAhl stora lokala modevisningar.
För att få publicitet och locka folk till butikerna ordnar KappAhl stora lokala modevisningar. Tio år efter starten, 1963, har KappAhl 25 butiker och omsätter 50 miljoner kronor. Det mesta av tillverkningen sker i Sverige och kappan är fortfarande den viktigaste varugruppen (hösten 1967 heter storsäljaren grön loden). Vid decenniets slut har KappAhl 50 butiker.
Den svenska tekoindustrin får problem, bland annat på grund av importrestriktioner. KappAhls försäljning minskar med 30 procent jämfört med 1969, men fortfarande har var fjärde svensk kvinna en kappa från KappAhl. Ett dåligt resultat 1974 gör att cheferna uppmanas att öka sin arbetstid med 25 procent utan ersättning. I sökandet efter nya koncept satsar KappAhl på barnkläder.
Det hårda arbetet lönar sig och i mitten av 70-talet rullar 15-20 långtradare per dygn ut från centrallagret med 20 000 nya plagg till de 55 butikerna. Årtiondet slutar med en kraftig devalvering med minskad konsumtion som följd, men KappAhl gör sitt bästa resultat dittills med 12 miljoner kronor i vinst.
Svensk ekonomi åker bergochdalbana. Strejker och lockouter lamslår landet och modetrenderna svänger kraftigare än någonsin. Branschen kämpar.
1981 invigs det nya centrallagret i Mölndal, Europas modernaste. Satsningen på kläder för storvuxna kvinnor, med jazzsångerskan Sonya Hedenbratt som affischnamn, väcker stor uppmärksamhet. Butiksnätet växer och omsättningen ökar. 1985 är den en miljard kronor. Samma år öppnas den första butiken i Schweiz. Några år senare är det dags för Norge och strax därpå Finland. 1988 blir Pelle Ahl svårt sjuk och lämnar över ansvaret till sonen Pieter.
KappAhl säljs 1990 till Kooperativa Förbundet och Pieter Ahl lämnar verksamheten. Vid 40-årsjubileet 1993 är omsättningen två miljarder kronor och KappAhl har 131 butiker i Sverige, Norge och Finland. (verksamheten i Schweiz är avvecklad).
Fackhandeln ger sig in på klädkedjornas marknad och KappAhls resultat 1995 är bottenrekord. Bara några år senare redovisas en vinst på 150 miljoner kronor, resultatet av stora interna förändringar och framgångsrik marknadsföring på Family-temat.
1997 förvärvas den danska klädkedjan MacCoy, två år senare öppnas två butiker i Polen och KappAhl blir stora i Norge genom KF:s köp av Adelsten.
Under decenniets första två år öppnas åtta KappAhl-butiker i Polen och en i Tjeckien. 2002 får KappAhl en ny ledning och den internationella expansionen avbryts. Nu ligger fokus på den nordiska marknaden med Sverige som centrum. Verksamheten i Tjeckien avvecklas, liksom danska MacCoy. 2003 fyller KappAhl 50 år. 2004 säljs KappAhl av KF till Nordic Capital och Accent Equity Partners.
Affärsidén som Pelle Ahl formulerade vid starten, "Vi skall ge många människor möjlighet att vara välklädda", är lika stark idag som 1953.
Den 23 februari 2006 noteras KappAhl på Stockholmsbörsen.
Slutet av 2000-talet präglas av intensifierad expansion. KappAhl har hade i november 2008 drygt 300 butiker och och kontrakt på ytterligare 57 stycken, varav 24 i Polen
Du behöver installera flash för att inehållet skall visas, du måste även ha javascript aktiverat. Ladda ner flash genom att klicka på ikonen.
